Inte en lugn sekund...

Här hemma är det minsann full rulle, från morgon till kväll.
Ebba är lite feg utav sig och vill inte riktigt släppa taget och gå av egen maskin. Hon vill gärna hålla i sig, fast hon blir modigare och modigare för varje dag som går. Igår stod hon faktiskt själv i ett par sekunder, men när hon kom på det, så satte hon sig på rumpan igen =)
Gåvagnen som mormor fyndade på loppis i somras går hon med. Men populärast är att gå längs soffan och soffbordet. Men hon ställer sig upp mot allt hon kommer åt.
Men för mig gör det ingenting om hon väntar lite med att gå. Hon kommer gå om någon vecka och då har hon bra balans och kommer inte att slå halvt ihjäl sig (förhoppningsvis...).

Försöker att ha kameran redo och fånga vissa ögonblick. Men ganska ofta är det iPhonen som ligger närmast till hands och då blir det att jag använder den istället. Det är egentligen lite synd, för det blir inte alls samma bildkvalité. Men sen jag köpte en mobil med relativt bra kamera så får jag med fler vardagliga sitationer som jag inte fått på bild alls annars, så det går väl på ett ut!

Vi har fått in en ny altandörr i köket.

Där trivs både Ebba och Figge med att stå och kika ut.

 

Att klättra upp i docksängen och sitta där och leka är väldigt kul.

 

Kul att åka Bobbycar ute på altanen.

 

Öppnar skåp och lådor, så nu är det barnsäkrat.

 

Det är Ebba och vår katt Sussie som gärna kryper under vagnen.

Kan ju förstå att katten gillar att sova där under eftersom vi har golvvärme i hallen.

 

Mina fina plåtlådor står väldigt sällan där jag själv skulle vilja ha dem ;-)

 

En busig, men ack så snäll och go ettåring har vi här hemma! Full fart och påhittig, precis som det ska vara. Jag tycker det är så skoj att få vara hemma och lära känna och följa hennes utveckling. Att få barn måste vara livets mening, jag kan inte förstå vad vi gjorde när Ebba inte fanns hos oss?
Jag är så oerhört tacksam över att ha kunnat få barn och att det var just Ebba som kom, underbara unge!

Sambon har varit iväg och jagat älg nu i tre dagar. Resultatet blev 2 älgar, men de ska säkert ut några fler gånger innan de ger upp för iår.
Imorse vaknade jag med den värsta migränen jag någonsin upplevt i hela mitt liv. Som tur var kunde mamma och pappa komma och hämta Ebba och ha henne i ett par timmar hemma hos sig. Själv bäddade jag ner mig och gick inte upp förrän vid lunchtid. Ibland får man verkligen känna att man lever...

Hoppas allt är bra med er där ute!
Kram Maria