fredag 2 december 2011

En familjemedlem mindre

Världens bästa Musse!

Idag är det en tung dag för oss! Vår katt Musse blev sjuk och vi fick åka in till veterinären med honom idag. Vi såg att han inte var riktigt pigg, låg på konstiga ställen och verkade slö för ett par dagar sedan. Sedan gick han ut och kom inte in. Sambon gick då ut och letade efter honom och såg att han låg under huset men lyckades inte locka fram honom. Igår däremot fick han syn på honom i dikeskanten och lyckades få med honom in. Han var alldeles stel i kroppen, vi undrade först om han hade ont i tassen men hittade inget. Han var mager och vi misstänkte att han även var uttorkad. Vi tog en spruta som vi hade kvar sen Ebba sondmatades och tryckte i honom lite vatten. Sedan stängde vi kattluckorna och han fick ligga i tvättrummet över natten. Imorse när jag kom upp och släppte ut honom och försökte få i honom lite mer vatten så var han betydligt sämre. Han gick runt och lät konstigt och han orkade knappt lyfta bakbenen utan släpade dem efter sig. Sambon åkte hem från jobbet och tog med sig honom till veterinären under förmiddagen. Där konstaterade de ganska omgående att han var i väldigt dåligt skick och att det antagligen var lönlöst att gå vidare och försöka göra något mer med honom. Veterinären klämde och kände på honom och kände små knölar på njurarna, antagligen så var det väl cancer.
Så stor så han täcker hela stolsdynan...

Det känns riktigt tråkigt för det var en väldigt speciell katt. Han var jättestor och alla som träffade honom hajade till och kommenterade hans storlek. Han var alltid glad och hade en krok på svansen. Han ville alltid stå och stångas med huvudet mot en och om man slutade att klia honom i huvudet kom det en tass som berättade att man slutat alldeles klia honom på tok för tidigt. Han var också den katten som kom allra bäst överens med Figge. Man märkte på honom att han blev glad när Figge kom hem om han varit borta, och tyckte det var skoj att bli jagad utav honom.

Bästa vänner!

Jag hade sett fram emot att se Ebba växa upp ihop med honom. Han tog allt med ro när vi kom hem med Ebba och har knappt bry sig om henne. Så synd att han fick avsluta sitt liv så tidigt, "endast" 10 år gammal, som ju inte direkt är någon ålder på en katt.

Sista bilden jag tog på honom var i söndags.
Båda katterna ville vara med mig och laga middag.
Vila i frid kära vän!

Det här är verkligen baksidan med att ha husdjur! Men de ger så otroligt mycket glädje under den tiden man får ha dem hos sig så jag skulle aldrig vilja vara utan dem. Men de här dagarna är riktigt tunga!

Kram Maria

9 kommentarer:

  1. Verkligen jättesorgligt =(
    Fick ni inte veta någonting vad det kunde ha berott på att han blev så sjuk?
    Kram.

    SvaraRadera
  2. Så tråkigt att höra, ja man blir så himla, himla ledsen när de måste tas bort de kära djuren. Vår goa Mysan, också bara 10 år, tvingades vi ta bort i augusti. Kram, tänker på dig!

    SvaraRadera
  3. Hej!

    Det är inge roligt när ens djur blir sjuka.
    Egentligen ska man inte ha djur för det gör så ont när dom försvinner..

    Hoppas ni får en fin lördag! Kramar Maria

    SvaraRadera
  4. Hej
    Jag har ju redan beklagat det som hände via mail till dig. Tack för ditt svar.
    Det som nu har hänt hos dig, är som Du skriver en baksida med, att ha djur. Men glädje att få leva med dess djur, uppväger faktist det trista. Dom ger än ju mycket glädje
    Kram/Gun

    SvaraRadera
  5. Uff ja, det är så tungt o ta bort ens kära djurvänner. Men oj vad mkt de ger mens de är hos oss!

    klem Anna

    SvaraRadera
  6. Vad sorgligt. :( Det är baksidan med att ha djur. "Tur" ändå att det verkar ha gått såpass snabbt och han inte verkat må dåligt alltför länge. Kram.

    SvaraRadera
  7. Näe fy vad tråkigt!! Jag vet precis hur det känns, en av våra katter blev påkörd för några veckor sedan och man blir ju så himla ledsen och allt känns så tomt! Usch det är så hemskt att mista ett djur! Dom blir ju som en familjemedlem!

    Kram till er!

    SvaraRadera
  8. Usch så tråkigt....
    Hemskt när man måste göra sig av med dom kära små djuren....

    Skickar en stor kram!

    Liza

    SvaraRadera
  9. Men jisses, jag beklagar så! Sitter helt tårögd, vi har 2 katter och 3 hundar och vet hur fäst man blir vid sina ögonstenar :'(

    SvaraRadera

Lämna gärna en liten hälsning/kommentar till mig, då blir jag sååå glad! <3