Jag känner att jag har kommit till en liten mittemellan period i mitt liv när det gäller julen. Jag är 28 år nu, jag är inte längre något barn som har skrivit långa önskelistor som jag hoppas tomten kommer med på julafton.
Jag är inte heller i behov av julklapparna som jag tyckte att jag var när jag var tonåring, då man fick nya kläder, pengar, smink mm mm
Jag har bott hemifrån i ganska många år nu, jag har det mesta som jag behöver för att ha ett fungerande hem. Nu känns det lite som man mest längtar efter att få ha egna barn som får uppleva julen. Det är inte riktigt samma sak längre.
När man var liten la man kanske inte märke till allt det fina pyntet och det stämningsfulla under julen. Visst var det kul att klä granen, koka knäck och bygga pepparkakshus. Men man uppskattar det mer och mer ju äldre man blir tycker jag. Detsamma gäller allt det goda på julbordet.
Men nu då? Vad ska jag önska mig av tomten nu när släkt och vänner frågar vad man önskar sig? Jag behöver ju inget, jag önskar mig ju bara saker för att ha något att önska mig. Jag blir ju givetvis jätteglad när jag får nya fina prylar och "bra ha" saker. Men det känns lite som man glömmer bort det viktiga, man ska ju köpa julklappar till dem man gillar och uppskattar och detsamma gäller ju när man får julklappar, då ska man ju bli glad över att någon visar uppskattning och inte att någon köpt något för att det stått på min önskelista. Vi borde skippa önskelistorna helt enkelt!
Jag tycker inte om stressen kring jul och jag tänker på alla familjer med skral ekonomi som egentligen inte har råd att köpa alla julklappar som barnen önskar sig. Varför ska vi behöva köpa julklappar för tusentals kronor och trissa upp julhandeln så enormt? Man visar ju inte störst uppskattning genom att ge varandra störst eller dyrast paket... Jag tycker synd om familjer som behöver ta lån för att kunna få julen att gå ihop. Antar att det är jobbigt att känna att man gör sina barn besvikna om de inte får en bråkdel av vad deras kompisar får.
Vi dukar upp så mycket mat på julborden så det räcker i flera veckor, också finns det många som bor ute på gatorna och inte har någon mat överhuvudtaget. I dessa lägen tycker jag att allt blir så fel!
Hur gör ni i er familj för att slippa känna såhär??
Foto: Google.se
Men trots allt det här tycker jag att julen är helmysig med att träffa släkten och mysa av allt det stämningsfulla. Men jag måste säga att jag längtar efter att få egna barn att fira julen ihop med. Det är inte riktigt samma sak att stå och baka pepparkakor och förbereda julen när man bara är två vuxna som bor ihop.
Imorgon ska jag ut på stan tillsammans med min mamma och se om vi kan hitta några fina klappar...
Foto: julrim.se
Hoppas ni får en riktigt skön första advent! Kram
Oj, det låter som om den biologiska klockan tickar, och gör sig påmind :)
SvaraRaderaEn bebbe ellr två i Vegerbol, vore ju inte fel ;)